Idag har tösen haft en jobbig dag. Förmiddagen var som vanligt men eftermiddagen blev skrikig. Det är så jobbigt i hjärtat mitt när jag inte vet hur jag ska kunna hjälpa henne. Ingenting tröstar och hon skriker och kollar på mig som om jag borde förstå och göra nåt åt det hela. Lilla pluttan. Det började när vi va hemma hos mamma och inget hjälpte. Mat fick hon knappt i sig för hon var bara ledsen. I över två timmar höll det på förutom att jag lyckades få henne att somna i vagnen en stund. När hon sen var lika ledsen när hon vaknade så gick vi hem. Fortfarande lika ledsen hemma. Tills hon låg på skötbordet och såg gosedjuren som hänger ovanför. Då fick vi tillbaka gotjejen. Jag tror det kan bero på nåt utvecklingssprång. Allt nytt som hon lärt sig ska smälta ihop med den värld som hon kände sig trygg med. Hon har precis börjat ta tag i saker som jag håller framför henne och förstår att hon kan använda sig av båda händerna. Hon har börjat använda rösten i olika tonlägen och med olika sorters läten. Mat börjar bli intressant och hon är nyfiken på vad vi gör när vi äter. En massa nya upptäckter och det är klart att det blir jobbigt. Även om hon är van att vara hos hennes mormor så är nog hemma tryggast nu när hon utforskar sånt som hon lärt sig. Innan nattningen var det mysigt att få ha gogumman glad och mysig i babygymmet och se hur hon pratar och leker med nallar och skallror.
Hade tänkt åka till öppna förskolan imorrn men vi får se vilken liten fröken som vaknar imorrn. Är det fröken decibel så håller vi oss nog i vår trygga borg och tar på vår höjd en tur in till stan en snabbis för ett hej på Jessica och Jennys nya salong. Har ju inte lyckönskat mina vänner än och nu är det hög tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar